Under debatten inför riksdagsvalet för ett år sedan poängterades att äldreomsorgen behöver en egen lagstiftning. Det förslag som social- och hälsovårdsministeriet nyligen presenterade, uppfyller kanske inte alla önskemål, men det är ändå en viktig början och ett nytt sätt att se på äldreomsorgen.

Den teknologiska utvecklingen är snabb och enorm - det gäller allt, från köksspisar till datautrustning och rörelseutrustning. Det innebär också att man måste planera och vara förberedd på att morgondagens äldre har ett större krav på den teknologiska nivån.

En attitydförändring i hela samhället är nödvändig och vi måste bli bättre på att beakta de särskilda behoven redan i planeringsskedet. Då kan vi bäst garantera tillgängligheten och att de äldres perspektiv är integrerat i allt beslutsfattande. Ett färskt exempel på var tillgänglighetsperspektivet saknats är planeringen av den nya park som anlagts i Kristinagårdens närhet i Haga i Helsingfors. Där har viljan varit god, men det praktiska genomförandet haltar.

Först vill jag sända en varm och uppriktig hälsning till er alla från försvarsminister Stefan Wallin på den nationella veterandagen.

Veteraner,

Finland är i dagens läge fortfarande ett av de rikaste länderna i Europa. Statsekonomin är bra i jämförelse med många andra europeiska länder och trots svåra väderförhållanden har Finland nått världstoppen till exempel i välfärd och skolning. Finland är ett land i vilket det är tryggt och bra att leva. Utan era uppoffringar skulle alla detta inte vara möjligt. Vi firar er i dag, ärade krigsveteraner, ni är dagens hjältar. Vi är mycket tacksamma för det blåvita, fria, samt tvåspråkiga, fosterlandet Finland.

Arvoisat sotaveteraanit,

Ilman teitä emme voisi juhlia tätäkään kansallista veteraanipäivää vapaassa ja näin hyvin voivassa Suomessa. Moni muu maa ottaa mallia pohjoismaista, joihin Suomi lukeutuu. Vain teidän sukupolvenne uhrausten myötä on Suomi kyennyt nousemaan valtiona sen nykyiselle hyvinvoinnin tasolle. Siitä teille, arvoisat veteraanit, parhaat kiitokset meidän kaikkien nuorempien puolesta.

Bästa åhörare,

En dag som denna i garnisonsstaden ekenäs är det logiskt att tala om morgondagens försvar, därför tänkte jag koncentrera mitt tal till den pågående och aktuella försvarsmaktsreformen. De politiska riktlinjerna gällande försvarsmaktsreformen stakades ut den 8 februari 2012 i regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska utskott tillsammans med republikens president. Efter detta har den allmänna uppmärksamheten riktats framför allt mot nedläggningen av truppförband och bevarandet av vissa samt reformens övriga regionala konsekvenser runtom i landet.

De senaste veckorna har vi sett hur ”landet där bara en fråga kan behandlas samtidigt” slagit upp försvarsmaktsreformen nästan som bara en ”Dragsvikreform” . Vi bör komma ihåg att försvarsfrågan och landets försvarsförmåga traditionellt har varit en sammansvetsande fråga som alla befolkningsgrupper har enats om. Ni krigsveteraner står som ett exempel på det.

Nu, trots allt, verkar det så att reformen är så omfattande att den ifrågasätts kraftigt. Samtidigt växer olika opinioner och även språkpolitiken har lyfts fram, i onödan. Jag försöker belysa försvarsmaktsreformen i ett bredare perspektiv.

Försvarsmaktens organisationsförändringar berör på ett eller annat sätt så gott som varje verksamhetsenhet inom försvarsmakten. Många arbetsplatser inom försvarsmakten dras in och många kommer att bli förflyttade till en ny ort. Den misstro som medborgarna har till förändringen är förståelig.

Därför är det på sin plats att i offentligheten ta fram de saker som blivit lite i skymundan och som är väsentliga för att man ska förstå helheten. För det första, varför började man egentligen förnya försvarsmakten? Det är inte bara fråga om ett ”sparprogram”, utan hur Finlands försvarsförmåga ska kunna bevaras i de förhållanden som råder under 2020-talet. Reformen är nödvändig för att vi ska kunna säkerställa försvarsmaktens verksamhetsbetingelser.

Våra fasta kostnader höll på att skena iväg. Försvarsbudgeten på ca 2,5 miljarder € är indelad i tre nästan lika stora delar. Första är lönerna för våra 15 000 anställda, andra tredjedelen består av verksamhetskostnaderna, där allt från hyror till beväringsutbildningen ingår och den sista tredjedelen går till försvarsmateriel.

Kostnadsutvecklingen framförallt vad gäller lönerna och fastighetskostnaderna höll på att äta upp pengarna och det skulle ha drabbat verksamheten och materialanskaffningarna. Om inget skulle ha gjorts skulle löne- och fastighetskostnaderna uppgått till över 50 % av budgeten inom kort. Så vi måste komma åt strukturerna för att hålla en balans i försvarsbudgeten, vilket är nödvändigt för att kunna upprätthålla försvarsförmågan långsiktigt. Någonting måste göras och hela försvarsstrukturen måste ses över grundligt.

Arvoisat kuulijat,

Maanpuolustusta ei voida tarkastella erillään muusta yhteiskunnallisesta kehityksestä. Puolustushallinnossa ymmärretään, että olemme samassa veneessä osana valtionhallinnon kokonaisuutta, jonka on kannettava vastuunsa valtion talouden tasapainottamisessa. Viime kädessä vahvan puolustuskyvyn pohjana ja perusteena on oltava vahva kansantalous. Se meidän on turvattava. Kuluvana vuonna Suomen valtio ottaa lisää velkaa yli seitsemän miljardia euroa ja valtion korkomenot ovat 2,36 miljardia euroa, eli lähes puolustusmenojen verran. Kaikkien hallinnonalojen on säästettävä ja lisävelan otto olisi edesvastuutonta.

Samalla on selvää, ettei puolustusvoimien uudistamisesta päätetä pelkästään talouden näkökulmasta. Puolustuskykyä voidaan ylläpitää ja kehittää vain pitkäjänteisellä työllä, joka ei voi olla suhdanteista riippuvaista. Puolustusmenojen leikkaamisessa on nyt tultu siihen pisteeseen, että mahdolliset lisäleikkaukset edellyttäisivät puolustuksen poliittisten lähtökohtien, eli yleisen asevelvollisuuden, alueellisen puolustuksen ja sotilaallisen liittoutumattomuuden, uudelleenarviointia. Tämä näkyikin hallituksen maaliskuun kehysriihessä. Puolustusmenoihin ei käytännössä esitetty lisäleikkauksia. Vain kriisinhallintatoimintaa varaudutaan karsimaan, mikäli taloustilanne ei parane.

Puolustusvoimien rakenteiden ja toimintatapojen uudistaminen sekä henkilöstö- ja kiinteistömenoista leikkaaminen on välttämätöntä, jotta määrärahat voidaan kohdentaa puolustuskyvyn ylläpitämiseen ja kehittämiseen eikä tyhjien rakennusten ylläpitämiseen. Tarvittavan puolustuskyvyn säilyttämiseksi pienet sopeuttamiset ja ”juustohöylääminen” eivät enää riitä. On priorisoitava. Merkittäviä resurssien uudelleen kohdentamisia ja pysyviä kustannussäästöjä saadaan vain kokonaisuuksista luopumalla ja toimintatapoja uudistamalla.

Koko maan puolustaminen ei ole sidoksissa puolustusvoimien rauhanaikaisiin varuskuntiin tai niiden maantieteelliseen sijaintiin. Ikäluokkien ja sodan ajan joukkojen pieneneminen mahdollistavat edellä mainitun koulutusrakenteen sopeuttamisen. Puolustusvoimien toiminta maan eri osissa turvataan, vaikka joukko-osastorakenne tuleekin olemaan nykyistä harvempi.

Sodan ajan joukkojen määrän vähenemistä kompensoidaan suorituskykyisemmillä joukoilla ja asejärjestelmillä. On huomattava, että ulkopuolisen tarkkailijan arvio Suomen puolustuskyvystä rakentuu johtopäätöksille useammalta tasolta.

Poliittisella ja yhteiskunnallisella tasolla arvioidaan mm. päätöksentekokykyä ja maanpuolustustahtoa. Sotilaallisella tasolla huomiota kiinnitetään ennen kaikkea niin sanottuihin kynnyskykyihin. Tällaisia ovat johtamis-, tiedustelu- ja valvontakyky sekä valmiudensäätely- ja liikekannallepanojärjestelmät. Kynnyskyvyt ovat sotilaallista voimaa, joka on käytettävissä nopeasti ja joustavasti. Puolustushaarojen suorituskykyisimmät joukot ja asejärjestelmät, esimerkiksi äskettäin tehty päätös Jassm-ohjusjärjestelmän hankinnasta, edustavat tätä kategoriaa. Uudistuneen puolustuksemme kärki on pidettävä terävänä.

Bästa åhörare,

Vad blir kvar av Försvarsmakten efter den här regeringsperioden, bantas ner vi för mycket?

Efter att vi har stängt fem truppförband och en truppenhet har armén kvar åtta, marinen fyra och flygvapnet fyra förnyade truppförband, som organiseras så att de ställs under de försvarsgrensstaber som förblir på de nuvarande orterna. Huvudstaben minskas och de inrättningar som är underställda den omorganiseras. Dessutom slopas dubblerande funktioner och handlingssätten förändras. Samtidigt görs förvaltningen lättare när en ledningsnivå, dvs militärlänen, slopas. Med andra ord vi minskar byråkratin, vilket gör försvarsmakten mera kostnadseffektiv än för närvarande.

Här måste man notera att Nylands Brigad har hanterats helt enligt samma principer som alla andra truppförband. Det viktigaste kriteriet för alla truppförband har varit deras roll som utbildningsenheter för de krigstida trupperna. Nylands Brigad har en mycket viktig roll som utbildare av rörliga kusttrupper för Marinens reserv d.v.s. det viktigaste kriteriet fylls fullt ut. Språket spelar naturligtvis sin roll och vi, inom försvarsministeriet, är säkra på att det bästa alternativet är att fortsätta med utbildningen just här. Det meddelade vi också försvarsmakten när de bad om politiskt styrning i och med tolkningen av regeringsprogrammets skrivning om att beväringsutbildningen på svenska skall tryggas enligt det som lagen föreskriver.

Tillbaka till helheten: Genom de strukturella reformerna uppnås inbesparingar på cirka 115–135 miljoner euro per år. Inbesparingarna inverkar från och med år 2015. De resterande inbesparingarna erhålls genom materielupphandlingen, vars nivå sänks betydligt från nuvarande. Vi prioriterar noga på försvarsmaterielsidan och utrustar de viktigaste trupperna samt förbättrar försvarsmaktens långdistansförmåga. Med utvecklingen av flygvapnets förmåga att bekämpa markmål binder vi bokstavligt ihop en kapacitetsklyfta som har existerat sedan Tali-Ihantala. Den striden klarade veteranerna med framgång, men utan flygvapnets stöd skulle de egna förlusterna ha stigit betydligt.

Inom försvarsmakten minskas cirka 2200 arbetsplatser och dessutom omfördelas cirka 2000 uppgifter på nytt fram till år 2015. Vid behandlingen av personalen är rättesnöret de principer som gäller för en god arbetsgivare. För att de regionala konsekvenserna ska kunna lindras idkas samarbete med andra ministerier och myndigheter. Staten strävar i egenskap av arbetsgivare efter att kunna erbjuda ersättande arbetsplatser och ordna adekvat ändringsskydd för dem som har ett uppsägningshot hängande över sig. I den här frågan har den sittande regeringen vänt ett nytt blad.

Bästa åhörare,

I försvarsmaktsreformen är det inte enbart fråga om en omorganisering av försvarsmaktens organisation och funktioner, utan om att utveckla nya slags verksamhetssätt och verksamhetsmodeller. Detta gäller också det internationella samarbetet och nätverkandet. Finland är mer och mer beroende av den omgivande världen än vi någonsin varit tidigare.

Basfaktorerna när det gäller vår säkerhetspolitiska omgivning är fortsättningsvis och givetvis närområdets geografi och den säkerhetspolitiska utvecklingen samt därtill, och i allt högre grad, ”de nya verksamhetsmiljöerna”, såsom t.ex. datanäten. Inte heller i detta avseende avviker försvarsmakten från utvecklingen i det övriga samhället. Varken vår samhällsekonomi eller vår säkerhet kan upprätthållas och byggas upp, om vi isolerar oss.

I det utmanande brytningsskedet är det vår skyldighet att se framåt. Händelser ute i världen påverkar oss allt snabbare i och med att teknologin utvecklas och det är svårt att förutse verkningskedjorna. När hoten förändras måste också verktygen förnyas. Därför satsas det också på nya förmågor såsom cyber-beredskap.

Finland är inte heller det enda landet som reformerar sitt försvar under omständigheter med allt mindre resurser. Den internationella ekonomiska krisen har ställt samarbetet mellan ländernas försvarssektorer i ett helt nytt ljus, eftersom en rent ”självständig försvarsförmåga” inte nödvändigtvis på längre sikt heller är realistisk i dagens Europa. På EU’s agenda finns ”pooling and sharing”, alltså modellen att vi gemensamt bygger upp helheter så att vi med mindre pengar får mera till stånd, genom samarbete.

Mellan de nordiska länderna motsvarande görs inom ramen för NORDEFCO. Alla är vi väl medvetna om gemensamma amfibieprojektet mellan Finland och Sverige som har pågått i cirka tio år. Motsvarande verksamhetsmodeller har skapats också för andra truppförband. Flygvapnet övar veckovis i sk. overborder övningar med sina nordiska bröder och systrar och Armen studerar möjligheter till en ny nordisk modulär stridsgrupp i bataljonsstorlek, BNTF 2020 (Battalion Task Force 2020). Mycket nytänkade sker.

Visserligen bör staten behålla sin självständiga handlingsförmåga i olika situationer, men samtidigt ökar behovet av samarbete när resurserna blir allt knappare. Varje möjlighet att förbättra kostnadseffektiviteten är värd att överväga. Det är inte möjligt att försvara finländska intressen genom att sluta sig inåt och stänga gränserna och göra precis allt själv, som vi mer eller mindre har gjort efter det senaste kriget.

Bästa åhörare,

Försvarsreformen signalerar att Finland fortfarande förhåller sig seriöst till sitt försvar. Säkerhet är inte enbart en konjunkturfråga. Trots sparkuren får försvaret inte förfalla, utan Finland satsar också på modern vapenteknologi. Spetsen hålls vass (som ni kan tolka till exempel utgående från gårdagens anskaffning av Orbiter mini-dröner för armens regionala trupper).

För att reformen ska lyckas förutsätts både förståelse från de politiska beslutsfattarnas sida och medborgarnas godkännande. De beslut som gäller förnyandet av vårt försvar kunde inte längre skjutas på framtiden, utan reformen måste genomföras så snabbt som möjligt för att läget ska kunna stabiliseras och ett hållbart jämviktstillstånd uppnås. Nu är det viktigt att ge försvarsmakten arbetsro för att genomföra den fas som pågår. Genom det kan vi hålla kvar den försvarsförmåga som behövs, tillräckliga verksamhets- och utbildningsförutsättningar samt i sista hand också försvarsviljan – bland både de finskspråkiga och svenskspråkiga reservisterna, och i hela landet.

Hyvät kuulijat,

Lopuksi haluan tuoda esille tämän uudistuksen voittajan. Se on asevelvollisuus eri muodoissaan.

Varusmieskoulutuksen laatua ja yhteiskunnallista hyödynnettävyyttä parannetaan tietoisesti nk. Siilasmaan raportin pohjalta. Kouluttajien määrää on tarkoitus lisätä nykyisestä 1,7 kouluttajasta 2,5:een per varusmiesjoukkue. Tämä lisää myös turvallisuutta.

Positiivisena on pidetty myös tavoitetta kertausharjoitusten määrän ja laadun parantamiseksi. Lähtökohtana onkin palauttaa koulutettujen reserviläisten määrä uudistusta edeltäneelle tasolle 2016 alusta. Tavoitteeksi asetettu 18000 reserviläisen kouluttaminen vuosittain tulee suhteuttaa kenttäarmeijan kokoon joka laskee 230 000 sotilaaseen. Pääesikunnan taholta on kertausharjoitusten suunniteltu määrä arvioitu riittäväksi. Kenttäarmeijan koulutuskierto on noin kymmenen vuotta, esikuntatehtäviä riittää vanhemmillekin, joten aktiivisille reserviläisille riittää haasteita vaikkapa paikallispuolustuksen tehtävissä. Maanpuolustushengen kannalta on hyvä, että ne joukot joihin reserviläisiä on sijoitettu, on varustettu asiallisesti.

Uudistuksella on siis myös positiivisia vaikutuksia, eikä puolustuksemme uudistamista koskevia päätöksiä voi siirtää tulevaisuuteen, vaan uudistus on toteutettava mahdollisimman nopeasti tilanteen vakauttamiseksi ja kylmän sodan aikaisten vääristymien korjaamiseksi. Muuten positiivisetkin vaikutukset jäävät saavuttamatta. Nyt on tärkeää antaa puolustusvoimille työrauha uudistuksen toteuttamiseen.

Arvoisat veteraanit ja juhlaväki,

Toivon, että olen pystynyt valottamaan puolustusvoimauudistusta tavalla, joka auttaa teitä ymmärtämään että suomen puolustuksesta pidetään edelleen huolta. Veteraanien perintö velvoittaa.

Ärade veteraner och festpublik,

Trots sparkuren mår den finska Försvarsmakten bra. Efter vi fått budget i balans kan vi med ganska tryggt möta framtidens utmaningar också inom Försvarsadministrationen. Den hårda kärnan av vårt försvar är fortfarandet den höga försvarsviljan. Veteranerna, arvet förpliktar.

RANTALA KANDIDERAR

Statssekreteraren vid Försvarsministeriet Marcus Rantala (SFP) meddelade idag (3.4) att han kandiderar i kommunalvalet i Helsingfors inkommande höst.

Samtidigt meddelade han att han inte står till förfogande när SFP väljer partiordförande vid partidagen i Karleby.

-          Kommunalvalet i Helsingfors känns mycket spännande och inspirerande.  Riksdagsvalet 2011 gav mersmak och därför är det naturligt att nu kandidera för en plats i stadsfullmäktige. Jag vill koncentrera mig på Helsingfors och därför kandiderar jag inte i partiordförandeevalet, konstaterar Rantala.

-          Utmaningarna i Helsingfors är många. Endast med en ansvarsfull och hållbar ekonomisk politik kan vi trygga servicen långsiktigt. Social- och hälsovården står inför stora förändringar och servicen på svenska måste tryggas genom nya och fördomsfria lösningar där hela huvudstadsregionen beaktas som en helhet, säger Rantala.

-          Frågan om det svenska skolnätet i Helsingfors engagerar. Jag har tidigare konstaterat att ”time-out” och en ny beredning vore det bästa i nuläget. Noggranna konsekvensbedömningar och en ordentlig förankring är centralt när en dylik viktig fråga skall avgöras, påpekar Rantala.

Debatten om framtidens kommun- och servicestruktur är i gång. Regionvisa kommunrundor arrangeras som bäst och kommunernas utlåtanden skall vara klara i april. Regeringen skall sedan, på basis av kommunernas respons, ta ställning till kriterierna för reformen.

Samtidigt påbörjas en utredning om hur social- och hälsovården skall organiseras, en reform av dels kommunallagen, dels statsandelssystemet. Stora reformer. I denna process är det viktigt med fördomsfrihet och att ha perspektivet tillräckligt långt i framtiden, också gällande den svenska servicen.

När det gäller huvudstadsregionen hade många hoppats på att arbetsgruppen skulle ha presenterat tankar vad gäller en eventuell metropolförvaltning, dit markplanering, bostads- och trafikpolitik skulle ha överförts från kommunerna. Denna modell har ett brett stöd inom flera partier, bl.a. inom SFP. Tjänstemannaarbetsgruppens uppdrag innehöll inte denna helhet utan endast att granska nuvarande kommungränser och strukturer. Regeringen bedömer efter att kommunerna hörts hur och om man går vidare med en eventuell metropollag.

Oberoende av den kommande förvaltningsmodellen eller hur kommungränserna kommer att se ut i huvudstadsregionen finns det nu, när ”hela havet stormar”, en god möjlighet att utveckla den svenskspråkiga servicen i huvudstadsregionen. Målet har funnits redan länge, rapporterna har avlöst varandra och alla har talat samma språk. Det finns ett behov av en större koordinering och samarbete för att trygga den svenskspråkiga servicen i huvudstadsregionen. Tillfälle att gå från teori till praktik finns nu.

Den svenskspråkiga befolkningen uppgår i de fyra aktuella städerna till 65 000 invånare. Det säger sig självt att ett sådant befolkningsunderlag möjliggör nya strukturer och nya kreativa lösningar. Den svenskspråkiga servicen skall ses som en helhet och inte vara bunden av kommungränserna.

Några exempel.  Inom social- och hälsovården vore en skild svensk upphandlingsnämnd viktig för att de svenskspråkiga i regionen bättre kunde påverka serviceutbudet. En skild gemensam svenskspråkig social- och hälsovårdsförvaltning är intressant liksom en elektronisk serviceportal. Därtill är det viktigt att det inom tjänstemannaledningen finns någon med helhetsansvar för det svenska. Förhoppningsvis ger kommunerna också denna respons till regeringen.

Inom bildnings- och undervisningsväsendet finns det möjligheter till en bättre koordinering. Det gäller inte bara den tidigare aktuella diskussionen om ett gemensamt arbis utan också i ett bredare perspektiv.

I Helsingfors debatteras skolnätets utformning som bäst och det väcker känslor vilket är helt befogat. Förhastade beslut kan bli ödesdigra för framtiden. Skolan är grunden i vårt tvåspråkiga samhälle och nyckeln till framtiden. Förändringar i skolnätet skall noga analyseras ur alla perspektiv, inte minst de pedagogiska, och tillräckligt med tid för diskussion måste ges. En ordentlig förankring och interaktivitet är nödvändig för att alla parter; lärare, elever/studerande, föräldrar och personal samt skolornas direktioner och elevkårsstyrelser på ett verkligt sätt kan vara med i processen. Det svenska skolnätet i hela huvudstadsregionen representerar mera än bara en inlärningsmiljö – det är ett viktigt svenskt rum.

Gymnasienätet skulle må bra av en större koordinering och samordning inom huvudstadsregionen för att trygga och förstärka det svenska skolväsendet – långsiktigt. Då kan också det nuvarande skolnätet säkras och olika specialiseringar utvecklas. En gemensam huvudman kunde vara ett framtida alternativ som är värt att överväga.

I Helsingfors vore det därför klokt att invänta den slutliga gymnasieutredningen av Ole Norrback och ta en ”time-out” med skolreformen så beredningen ger tillräckligt med tid för konsekvensanalyser och för fortsatta nödvändiga diskussioner med alla berörda parter. Detta är en helhet där allt hänger ihop med allt.

Marcus Rantala

statssekreterare

Vice ordförande för SFP:s kommungrupp

Det är en stor ära att få tala här idag. Vårt folk är djupt tacksam över det arbete ni krigsveteraner gjort på fredens och krigets fronter. Vi måste tacka Er för det att vi kan leva och bo i ett fritt, förmöget och demokratiskt fosterland.

Under vinterkriget anmälde sig frivilliga i flera länder för att strida för Finland. En svensk avdelning på cirka 8000 man kom med i kriget i slutet av februari 1940. Den psykologiska effekten av de utländska frivilliga var mycket stor för finländarna – dessutom deltog en betydande svensk styrka i själva striderna. Under fortsättningskriget stred totalt cirka 7000 utländska frivilliga i den finska vapenmakten. Många av dem svenskar. En svensk bataljon var år 1941 stationerad vid Hangö-fronten. Senare bildades ett separat kompani av svenskarna som stred sommaren 1944 på Karelska näset på ett sätt som förtjänar all respekt.

Ärade åhörare!

I Finland råder det ett vidsträckt samförstånd om att försvaret stöder sig på följande tre principer: militär alliansfrihet, hela landet ska försvaras och allmän värnplikt. Dessutom definieras försvarsmaktens verksamhet av de tre lagstadgade uppgifter den ålagts: att försvara Finland militärt, stöda andra myndigheter och delta i internationell militär krishantering i världens krisområden. Dessa uppgifter är relevanta också i framtiden.

Även den försvarsmaktsreform som nu förbereds baserar sig på ovan nämnda principer. Samtidigt ställer de statsekonomiska realiteterna vissa nya utmanande ramar för reformen.

Att genomföra reformen snabbt i förhållande med minskande finansiella ramar är en stor utmaning, som förutsätter att man gör prioriteringar, att man avstår från en del av uppgifter och att man omfördelar annat. Det är klart att vi har svåra beslut framför oss, men att skjuta dem på framtiden gör bara situationen värre. Endast genom en strukturell omvandling är det möjligt att på lång sikt få resurser och verksamhet i balans.

Försvarets krigstida behov fungerar som utgångspunkt för reformen. Personal, materiel, infrastruktur och verksamhet är de centrala elementen som behövs för att upprätthålla försvarsförmågan. För att nå en balans utgår man ifrån att också i framtiden en tredjedel av resurserna kan användas för materiell prestationsförmåga och beredskap samt att löneutgifter hålls på cirka en tredjedel. Verksamheten tryggas genom att cirka en tredjedel av finansieringen allokeras för detta ändamål.

Permanenta inbesparingar måste också uppnås. Detta möjliggörs enbart genom att man minskar försvarsmaktens organisation och skär ner på personalresurserna samt avstår från vissa fastigheter och områden.

Mina damer och herrar!

Finlands försvarslösning grundar sig också i fortsättningen på allmän värnplikt och på territoriellt försvar. Hela landet ska försvaras. Dessa grundprinciper håller än. Försvarets kärna utgörs av välutbildade och välutrustade trupper samt av en stark försvarsvilja. Försvarsförmåga kan endast skapas och bevaras med långsiktigt arbete, den får inte vara beroende av konjunkturerna. I försvarsmaktsreformen är vårt mål att skapa en försvarsmakt som kan bemöta kraven under 2020-talet, som har utvecklats i balans och som kan utföra sina uppgifter med hög kvalitet.

En stark försvarsvilja upprätthåller det arv som veteranerna gett oss. Vi måste försäkra oss om att också kommande generationer förstår hur stora uppoffringar vårt land har byggts med.

Nu när vi är i ett av Svenskfinlands kärnområden vill jag gärna passa på att lyfta upp Nylands Brigad. Nylands Brigad är mera än en brigad. För många unga män och också kvinnor är brigaden det första stället man kommer i kontakt med andra ungdomar från andra regioner. Österbottningen möter helsingforsaren, åbolänningen möter nylänningen, Nylands Brigad är en smältdegel för våra regioner.

Ärade krigsveteraner!

Ert arv är imponerande.

Vi är tacksamma för veterangenerationens uppoffringar. De kommer att kvarstå som stordåd och som historien har visat gjordes de inte i onödan. Det arv som veteranerna lämnat oss och de kommande generationerna, ett fritt fosterland, är värdefullt. Vårt ansvar för detta arv är förpliktande. Varje generation minns i sin tur och på sitt eget sätt de föregående generationerna och veteranerna. På så sätt går livet vidare och endast på detta sätt kan en hållbar bro mellan generationerna byggas upp.

Jag tackar för er uppmärksamhet och önskar er en god och framgångsrik fortsättning på året.

Lämpimät kiitokset siitä, että olen saanut kutsun pitää juhlapuhe Maanpuolustuskiltojen Liiton vuosijuhlassa. Liitto on osa sitä laajaa vapaaehtoistyön kenttää, joka ponnistelee pyyteettömästi maanpuolustuksemme tukemiseksi ja kehittämiseksi. Maanpuolustus on yksi niistä yhteiskunnallisen työn alueista, missä valtiovallan toteuttama viranomaistyö ja kansalaisten vapaaehtoinen osallistuminen tukevat hyvin toisiaan.

Maanpuolustuskiltojen Liiton tekemä työ on monin tavoin arvokasta. Lainaan seuraavassa puolustusministeri Stefan Wallinin puhetta, jonka hän piti aikaisemmin tässä kuussa Maanpuolustuksen tuki ry:n vuosijuhlassa. Hän sanoi: ”Vapaaehtoisjärjestöt tekevät laajamittaista ja arvokasta työtä niin maanpuolustuksen kuin kansalaisten arjen turvallisuuden hyväksi. Kansainvälisessä turvallisuusympäristössä, yhteiskuntakehityksessä tai teknologisessa modernisaatiossa tapahtuneet ja tapahtuvat muutokset eivät ole vähentäneet niiden työn merkitystä. On tärkeää, että puolustusvoimien toimintaa uudistettaessa vapaaehtoisjärjestöjen merkitystä ei unohdeta. Teitä tarvitaan erityisesti kansalaisten korkean maanpuolustustahdon ylläpitämisessä.”

Frivillighetens ståra betydelse måste kommas ihåg också för att vi nu har börjat försvarsmaktsreformen, som är den största strukturella reformen inom försvarsmakten sedan andra världskriget. Vi tog redan i fjol upp behovet att genomföra en reform, reform som är nödvändig för att försvarsmakten kan bevara förutsättningarna att uppfylla sina lagstadgande uppgifter samt upprätthålla den militära förmågan att försvara vårt land. Samtidigt konstateras i Jyrki Katainens regeringsprogram att inom försvarsmakten måste skapas bestående kostnadsbesparingar som kan bli så stora som över 800 miljoner euro i fyra år. Det är nästan 8 % av försvarsbudgeten.

Puolustushallinnolle asetetut säästötavoitteet ovat kiistatta suuret ja puolustuksesta säästetään suhteessa enemmän kuin monilta muilta hallinnonaloilta. Silti on muistettava, että taustalla ovat koko kansantalouttamme koskevat paineet. On myös ilmeistä, että paineet jatkuvat myös tulevaisuudessa. Siksi on erityisen tärkeää, että puolustushallinto toteuttaa sille asetetut tavoitteet mahdollisimman hyvin. Yhtä selvää on, että supistukset väistämättä vaikuttavat myös toimintaan. Joitakin asioita on tulevina vuosina pakko jättää tekemättä. Sotilaallista maanpuolustustamme koskevista peruslinjauksista pidetään kuitenkin kiinni myös tulevina vuosina.

I Finland råder det ett vidsträckt samförstånd om att försvaret stöder sig på följande tre principer: militär alliansfrihet, hela landet ska försvaras och allmän värnplikt. Dessutom definieras försvarsmaktens verksamhet av de tre lagstadgade uppgifter den ålagts: att försvara Finland militärt, stöda andra myndigheter och delta i internationell militär krishantering i världens krisområden. Dessa uppgifter är relevanta också i framtiden.

Också den försvarsmaktsreform som nu förbereds baserar sig på ovan nämnda principer. Samtidigt ställer de statsekonomiska realiteterna vissa nya utmanande ramar för reformen.  Försvarsbudgeten kommer att minska märkbart under den pågående regeringsperioden och enligt vår bedömning innebär detta i praktiken en nedskärning av försvarsutgifterna med ca åtta procent från nuvarande nivå.

Att genomföra reformen snabbt i förhållande med minskande finansiella ramar är en stor utmaning, som förutsätter att man gör prioriteringar, att man avstår från en del av uppgifter och att man omfördelar annat. Det är klart att vi har svåra beslut framför oss, men att skjuta dem på framtiden gör bara situationen värre. Endast genom en strukturell omvandling är det möjligt att på lång sikt få resurser och verksamhet i balans. 

Försvarets krigstida behov fungerar som utgångspunkt för reformen. Personal, materiel, infrastruktur och verksamhet är de centrala elementen som behövs för att upprätthålla försvarsförmågan. För att nå en balans utgår man ifrån att också i framtiden en tredjedel av resurserna kan användas för materiell prestationsförmåga och beredskap samt att löneutgifter och arbeten som beställs utifrån kan hållas på cirka en tredjedel. Verksamheten tryggas genom att cirka en tredjedel av finansieringen allokeras för detta ändamål. Även permanenta inbesparingar måste uppnås. Detta möjliggörs enbart genom att man minskar försvarsmaktens organisation och skär ner på personalresurserna samt avstår från vissa fastigheter och områden.

Hyvät kuulijat!

Kukaan ei kiistä, etteikö suomalaisten reserviläisten ja ammattisotilaiden koulutustaso olisi korkealla tasolla. Koulutus ei kuitenkaan yksin riitä, vaan joukkomme tarvitsevat myös tehtäviensä edellyttämän materiaalin. Tämän päivän puolustusta ei ole se, että laittaisimme rynnäkkökiväärillä varustetun sotilaan jokaiseen tienristeykseen. Sen lisäksi tarvitaan muun muassa nykyaikaiset tiedustelu- ja johtamisjärjestelmät sekä kyky joustavasti käyttää sotilaallista voimaa kannaltamme parhaalla tavalla koko maan alueella.

Materiaalihankkeista leikkaaminen voi äkkiseltään kuulostaa varsin helpolta ja nopealta keinolta, mutta se vaikuttaa suoraan puolustusvoimiemme tulevaisuuden suorituskykyyn. Muutenkaan materiaalihankinnoissa ei ole mahdollisuuksia nopeisiin muutoksiin, sillä ne ovat pitkäaikaisia hankkeita, joiden purkamisesta aiheutuisi säästöjen sijaan kustannuksia.

Puolustusvoimien rauhan ajan rakennetta tarkasteltaessa on muistettava, että varusmiesikäluokat pienenevät nykyisestä. Vuoteen 2018 mennessä puolustusvoimissa on noin neljä tuhatta täyttämätöntä koulutuspaikkaa, mikä on otettava huomioon varuskuntaverkon kehittämisessä. Emme siksi voi välttyä joukko-osastojen, esikuntien ja laitosten sulkemiselta. Koko maan puolustaminen ei ole sidoksissa rauhan ajan varuskuntiin tai niiden maantieteelliseen sijaintiin. Puolustusvoimien toiminta maan eri osissa turvataan, vaikka joukko-osastorakenteesta tulisikin nykyistä suppeampi. Mahdollisten lakkauttamisten ja yhdistämisten vaikutukset tullaan arvioimaan huolellisesti, mutta uudistuksen lähtökohtana ovat puolustuksemme tarpeet.

Tavoitteenamme on, että puolustusvoimien uusi organisaatio ja uudet toimintatavat otetaan käyttöön vuoden 2015 alussa. Näin varmistetaan uudistuksen vaikuttavuus haastavassa rahoitustilanteessa pitkällä aikavälillä. Lisäksi ennakoivilla ja sopeuttavilla toimilla luodaan uudistukselle edellytyksiä ja hallitaan tilapäisesti lähivuosina merkittävästi laskevaa budjettia. 

Varmuudella uskallan sanoa, että muutos tulee jatkumaan tämänkin jälkeen. Puolustusta ei kuitenkaan voida uudistaa yksittäisenä organisaationa irrallaan laajemmasta kontekstista. Puolustusvoimien rakenteiden ja toimintatapojen uudistamisen ohella meidän on kyettävä avoimesti keskustelemaan myös turvallisuus- ja puolustuspolitiikkamme perusteista. Silläkään alueella emme voi tuudittautua siihen uskoon, että mikään ei ole muuttumassa.

Olemme osa euroatlanttista aluetta ja meillä on samat haasteet kuin muillakin alueen valtioilla. Käpertymällä sisäänpäin ei Suomen etuja ole mahdollista puolustaa. Ei nyt eikä tulevaisuudessa. On selvää, että kansainvälinen yhteistyö ja verkottuminen niin kotimaassa kuin ulkomaillakin ovat puolustuksemme peruselementtejä jo tänä päivänä. Tässäkään asiassa puolustusvoimat eivät poikkea muun yhteiskunnan kehityksestä. Sen enempää kansantalouttamme kuin turvallisuuttammekaan ei voida ylläpitää ja rakentaa eristyksissä ympäröivästä maailmasta. Jatkossa tulemme panostamaan yhä enemmän kansainvälisen toiminnan kehittämiseen, yhteistyöhön ja verkottumiseen kaikilla meille tärkeillä osa-alueilla. Tämä on tärkeää myös huoltovarmuutemme kannalta.

Mina damer och herrar,

Krisberedskapen gäller hela befolkningen och vårt samhälles resurser. Den allmänna värnplikten utgör grunden för den finländska försvarsförmågan, för myndigheternas prestationsförmåga i krissituationer samt för den internationella militära krishanteringen. Utan värnplikten vore det omöjligt att försvara Finlands vidsträckta territorium med de små resurser och den folkmängd vi har. Med värnplikten är det fortsättningsvis möjligt att producera den reserv som behövs för undantagsförhållanden på ett kostnadseffektivt sätt.

Här kan vi se, hur viktigt det frivilliga försvaret är för Finland. Det ger vår försvarsberedskap en effektiv resurs. Syftet med det frivilliga försvarsarbetet är att utveckla medborgarnas och myndigheternas färdigheter att vara med och stöda samhället vid allvarliga störningar och i undantagsförhållanden.

Det samarbete som de frivilliga organisationerna gör, framför allt på lokal nivå, har en viktig roll när det gäller att sörja för säkerheten i vårt land både på regional och riksomfattande nivå. Utgångspunkterna för utvecklandet av det frivilliga försvaret är de behov som samhället, i synnerhet försvarsmakten samt det frivilliga organisationsfältet har.

Bästa vänner, hyvät ystävät!

Det frivilliga försvaret har utvecklats kraftigt med början på 1990-talet. I sin nuvarande form fick det frivilliga försvaret den tändande gnistan när Finlands regering 21.9.1990 beslutade att de militära artiklarna i fredsfördraget från Paris hade förlorat sin betydelse i den föränderliga internationella situationen, med undantag av det förbud som gäller kärnvapen. I början av följande år tillsatte huvudstaben en arbetsgrupp för att reda ut hur de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet borde utvecklas och samordnas för att försvarets totala mål skulle främjas.

Den renässans av det frivilliga försvaret som inleddes i början av 1990-talet på riksnivå kan anses ha nått sin kulmen i och med att den parlamentariska och lagbaserade Delegationen för frivilligt försvar tillsattes samt att Försvarsutbildningsföreningen omvandlades till en offentligrättslig förening år 2007.

Vapaaehtoinen maanpuolustus on siis nykyisin jo varusmiespalvelustaan tai naisten vapaaehtoista asepalvelusta suorittavan nuorukaisen iässä tai hieman jopa vanhempi. Murrosikä alkaa olla takana. Toiminta on vakiintunutta ja tunnustettua. Aikuisuus on alkamassa. Vapaaehtoisella maanpuolustuksella on erittäin merkittävä tehtävä maanpuolustustahdon vaalijana. Tämä korostuu niin kutsutun sijoitetun reservin koon pienentyessä ja henkilöstön nuorentuessa. Voidaankin todeta, että sodan ajan reservissä ei enää juurikaan ole yli 45 vuotta täyttäneitä eli siis heitä, jotka käytännössä johtavat tätä maata ja päättävät Suomen asioista.

Puolustusvoimissa tutkitaankin, kuinka viittaamaani aikuiseen ikään ehtinyttä vapaaehtoista maanpuolustusta kehitetään puolustusvoimauudistuksen osana ja tukena. Toisin sanoen: Kuinka vapaaehtoisille ja tehtäviin sitoutuneille siviiliammatissaan karaistuneille reserviläisille voitaisiin antaa lisää vastuuta maanpuolustuksen saralla?

Kuten puolustusvoimain komentaja hiljattain totesi, emme ryhdy tässä tilanteessa rakentamaan erillisiä kodinturvajoukkoja. ”Kodinturvatehtävät” voidaan sen sijaan sijoittaa puolustusvoimien uudistettavaan aluetason organisaatioon. Näitä tehtäviä toteuttaisivat tulevaisuudessa paikallisjoukot sekä niihin sisältyvät maakuntajoukot. Eräänä tavoitteena on reservin osaamisen entistä parempi hyödyntäminen sijoittamalla muun muassa vanhempia mutta kenttäkelpoisia ja kokeneita reserviläisiä paikallisjoukkojen tehtäviin nykyistä vielä huolellisemman yksilöllisen valinnan perusteella. Paikallisjoukkojen suunnittelu on parhaillaan käynnistymässä, ja suunnittelutyössä puolustusvoimat tulee olemaan yhteydessä vapaaehtoiskentään.

Arvoisa juhlaväki,

Turvallisuutemme peruselementit ovat kestävällä pohjalla eikä Suomeen kohdistu välitöntä vakavaa uhkaa. Meillä ei kuitenkaan ole varaa jäädä lepäämään laakereille. Avoin yhteiskuntamme on yhä haavoittuvaisempi erilaisille uhka- ja häiriötekijöille. Jos katsomme asioita vain 5-10 vuotta taaksepäin, näemme miten suuret muutokset maailmalla ovat myllertäneet, mutta vastaavia muutoksia on aina vaikea nähdä tulevaisuudessa.

Kaikkia riskejä emme voi mitenkään ennakoida, maailma jatkaa muuttumistaan ja meidän on kyettävä varautumaan odottamattomiinkin käänteisiin. En näe muuta vaihtoehtoa, kuin ylläpitää turvallisuusympäristöön nähden oikein mitoitettua kansallista ennaltaehkäisy- ja torjuntakykyä. Se perustuu puolustusvoimien osalta yhteisten suorituskykyjen sekä maa-, meri- ja ilmavoimien suorituskykyjen muodostamaan tasapainoiseen kokonaisuuteen. Samalla meidän on verkotuttava maailmalla ja annettava vertailukelpoinen kontribuutio kansainväliseen kriisinhallintaan. Tämä asetelma on sama siitä huolimatta, onko Suomi tulevaisuudessa sotilaallisesti liittoutumaton vai liittoutunut.

Finlands försvarslösning grundar sig också i fortsättningen på allmän värnplikt och på territoriellt försvar. Hela landet ska försvaras. Dessa grundprinciper håller än. Försvarets kärna utgörs av välutbildade och välutrustade trupper samt av en stark försvarsvilja. Försvarsförmåga kan endast skapas och bevaras med långsiktigt arbete, den får inte vara beroende av konjunkturerna. I försvarsmaktsreformen är vårt mål att skapa en försvarsmakt som kan bemöta kraven under 2020-talet, som har utvecklats i balans och som kan utföra sina uppgifter med hög kvalitet.

En stark försvarsvilja upprätthåller det arv som veteranerna gett oss. Vi måste försäkra oss om att också kommande generationer förstår hur stora uppoffringar vårt land har byggts med. Där har försvaret en viktig del. Exemplariska vägvisare i det arbete som görs för framtiden har försvarsorganisationerna och de frivilliga organisationerna varit och det kommer de också att vara i fortsättningen. Jag gratulerar er till det värdefulla arbete ni har gjort för det finska försvaret.

Kiitän saamastani huomiosta ja toivotan teille kaikille menestystä tärkeässä työssänne suomalaisen maanpuolustuksen hyväksi.